Mäta radon i villan: så gör du en mätning som håller
- 18 Nov, 2026

Radon syns inte, luktar inte och märks inte i vardagen, så det enda sättet att veta hur det ser ut i ditt hus är att mäta. Mätningen ska göras under eldningssäsongen, som i södra och mellersta Sverige normalt räknas från 1 oktober till 30 april. November är alltså en bra månad att lägga ut mätdosorna. Här går vi igenom hur du gör en mätning som ger ett resultat du kan lita på.
Varför radon är värt att mäta
Radon är en radioaktiv gas som bildas när radium sönderfaller. Enligt Strålsäkerhetsmyndigheten får omkring 500 människor i Sverige lungcancer av radon varje år. Risken ökar ju högre halten är och ju längre tid man bor i den, och den är betydligt större för den som röker: rökare har ungefär 25 gånger högre risk att få lungcancer av radon än den som aldrig har rökt.
Riktvärdet för bostäder är 200 becquerel per kubikmeter luft (Bq/m³). De nordiska strålskyddsmyndigheterna rekommenderar att man siktar på att komma under 100 Bq/m³ när det går. Det finns inget lagkrav på hur ofta en villaägare ska mäta, men Boverket råder dig att mäta när du köper hus, bygger om eller till, byter ventilation eller uppvärmning och när det har gått mer än tio år sedan förra mätningen.
Tre källor till radon i hemmet
Det finns tre vanliga källor, och vilken som dominerar påverkar både risken och vad som hjälper:
- Marken. Den vanligaste källan. Radonhaltig jordluft sugs in genom otätheter i grunden, till exempel kring rörgenomföringar, golvbrunnar och sprickor i plattan. Hus på genomsläpplig mark, som grus och grov sand, ligger mer utsatt till.
- Byggnadsmaterialet. Blåbetong, en lättbetong av alunskiffer som tillverkades mellan 1929 och 1975, avger radon. I hus med mycket blåbetong kan halterna enligt Strålsäkerhetsmyndigheten ligga runt 1 000 Bq/m³. Är ditt hus byggt under den perioden är det extra viktigt att mäta. Till skillnad från markradon kan blåbetong ge förhöjda halter på alla våningar, så även den som bor i lägenhet högt upp i ett hus från den tiden kan ha anledning att mäta eller fråga föreningen om tidigare mätningar.
- Hushållsvattnet. Vatten från bergborrade brunnar kan innehålla radon som frigörs när du duschar eller diskar. Kommunalt vatten innehåller sällan några höga halter. Radon i vatten mäts med ett vattenprov, inte med mätdosor i luften.
Långtidsmätning steg för steg
Den mätning som ger ett årsmedelvärde kallas långtidsmätning. Strålsäkerhetsmyndighetens metodbeskrivning är tydlig på de viktigaste punkterna:
- Beställ mätdosor. Kontakta kommunens miljökontor eller ett ackrediterat laboratorium. Swedac listar vilka laboratorier som är ackrediterade för radonmätning.
- Räkna dosorna. I en villa på ett plan behövs minst två mätpunkter, vanligen ett sovrum och vardagsrummet. Har huset flera plan med bostadsrum mäter du på varje sådant plan, även i en inredd källare.
- Placera dem rätt. Ställ dosorna ungefär 25 cm från golv, tak och väggar. Håll minst 1,5 meter till tilluftsdon, ytterdörrar, fönster och element, och minst 0,5 meter till frånluftsdon. Välj rum där fönstret inte står öppet flera timmar om dagen.
- Låt dem stå still. En dosa som flyttas mellan rum ger ett missvisande värde. Skriv upp startdatum och vilken dosa som står var.
- Lev som vanligt. Vädra och elda som du brukar och låt ventilationen gå med öppna don. Ett hus som vädras mer än vanligt under mätperioden kan få ett för lågt värde.
- Mät minst två månader. Minimitiden är två månader inom samma eldningssäsong, och längre är bättre. Lägger du ut dosorna i november kan du skicka in dem i februari. En sommarmätning ger sällan ett representativt värde, eftersom fönstren oftare står öppna och skillnaden mellan inne- och utetemperatur är liten.
- Skicka in och läs svaret. Årsmedelvärdet för ett enplanshus är medelvärdet av mätpunkterna. Har huset flera plan beräknas först ett värde per plan och sedan ett medelvärde av planen.
Den vanligaste missen är att börja för sent. Vill du ha ett giltigt årsmedelvärde den här säsongen måste dosorna hinna ligga minst två månader innan eldningssäsongen tar slut.
Digital radonmätare eller mätdosor?
Mätdosor från ett laboratorium ger det resultat som gäller, till exempel om du säljer huset eller ska visa en åtgärd för kommunen. En digital mätare är ett komplement som visar hur halten varierar från dag till dag och vecka till vecka. Den är särskilt användbar när du vill se effekten av en åtgärd direkt, eller jämföra källaren med övervåningen.
En enkel batteridriven modell som Airthings Home visar både ett långtidsmedelvärde och medelvärden för ett och sju dygn. Fler modeller hittar du under Airthings radonmätare. Tänk på att de första dygnens värden svänger mycket, så dra inga slutsatser efter en kväll.
| Mätdosor (långtidsmätning) | Digital radonmätare | |
|---|---|---|
| Ger officiellt årsmedelvärde | Ja, från ackrediterat laboratorium | Nej, ger en indikation |
| Mättid | Minst två månader under eldningssäsongen | Visar värden löpande |
| Passar bäst för | Husköp, försäljning, första mätningen | Följa upp åtgärder, jämföra rum |
Om värdet är för högt
Ligger årsmedelvärdet över 200 Bq/m³ är nästa steg att ta reda på var radonet kommer ifrån. Åtgärderna skiljer sig mycket beroende på källan:
- Markradon: börja med att täta kring rörgenomföringar, golvbrunnar, krypgrundsluckor och sprickor. Räcker det inte är en radonsug vanlig. Den suger ut jordluft under plattan med en fläkt. För hus på grus eller grov sand kan en radonbrunn på tomten vara ett alternativ.
- Blåbetong: här hjälper bättre ventilation mest, till exempel mekanisk frånluft eller ett system med både från- och tilluft. Tätskikt på väggarna sänker oftast halten med högst ungefär hälften. Vid en större renovering kan blåbetongen bytas ut.
- Vatten: en radonavskiljare luftar ut radonet ur vattnet innan det når kranarna. Låt först analysera vattnet så att utrustningen väljs efter vad som faktiskt finns i det.
Mät alltid igen efter åtgärden, både direkt efteråt och några år senare. En radonsug som har stannat eller en ventilation som har ställts om kan få halterna att stiga utan att någon märker det. Det statliga radonbidraget finns inte längre, men kontrollera med Skatteverket om arbetskostnaden kan ge rotavdrag i ditt fall.
Täta huset utan att strypa ventilationen
Många passar på att täta hemmet under hösten, och det är bra både för komforten och elräkningen. Men tätningen och ventilationen hänger ihop. Har du nyss bytt tätningslister på fönster och dörrar, se till att ventiler och friskluftsdon fortfarande står öppna. Mindre luftläckage genom fönstren betyder att ventilationen får göra mer av jobbet, och i ett hus med markradon är det just luftomsättningen som håller halten nere.
Gör också mätningen med huset i det skick det ska ha i vinter. Har du tätat eller ändrat ventilationen nyligen ger en mätning nu en mer rättvisande bild än ett gammalt protokoll från tiden före åtgärden.
Har du inte mätt än i höst är det bästa nästa steget enkelt: beställ två mätdosor redan den här veckan, ställ ut dem enligt avstånden ovan och sätt en påminnelse i kalendern om två till tre månader, så hinner du få ett giltigt årsmedelvärde innan säsongen tar slut.
